Skrik om du brinner

Frukost på publik för andra gången i rad. Det är soft och ge mig kulturcredd. Det var som någon sa en dag. Att sitta i första hörnet på publik och titta på den sjuka blandning av människor som går utanför. Trenchcoatgubbar, vänsterfolk och hiphopkids. Det är nästan som högstadiet all over. Igår kväll boxning och grabbkväll hos John. Det finns inte en människa på denna jord som fnissar så gällt och i falsett som han.

Imorrn kväll onsdag spelning på världskulturmuseet med Kristofer. Tjugo över åtta. Gratis inträde tror jag. Jag och kamrat med gitarr. Lonely man. Robert Frost och vemod. Åke Edwardsson. Ninjas. Samuaripoesi.

Just det. På fredag ska jag prata vemod med Åke Edwardsson. Jag behöver mer rosenrot och mindre räkningar. Ge mig pant på mina knarkarlightburkar.