Alla dina vänner ligger sked (eller kollar sig för gonorré)
Tisdageftermiddag innan sändning sitter jag med vakumförpackade pannkakor, banan och Wait in vain på högsta volym på mitt kontor (Paulo Coehlo sätter sig ner vid floden igen och gråter).
Dana Carvey gjorde Waynes Worldfilmerna och Choppin Brocolli. Blicken mot Sigourney Weaver när han vill ha all den bekräftelse som finns att få.
Jag tänker mig det nygifta paret som jag köpte lägenheten ifrån. Att de hade spelat våran första skiva på repeat på sina fester och att de anförtrodde lägenheten åt mig med lugna hjärtan. Bjöd på en latte efter kontraktsunderskrifterna och bjöd på sig själva tills klockan slog fotbollsmatch och de var tvungna att springa iväg.
De säger att man får ut gifterna ur kroppen efter en helkroppsmassage. Jag känner mig bara ännu sjukare. Försöker behålla mitt lugn och mitt snor inombords och klara av helgen. Efter måndag är det två veckor av sängliggande, nyponsoppa och föräldrafamn. Tänker på Steve Carell i Little Miss Sunshine, hur han återfick sitt hopp och glömde ärren. Att jag ändå tänker att det kan bli så igen.
(läppjar på sitt glas och ramlösa blir vin)
Jag har glömt allt jag lärt mig
Vilken del av min panna rymmer alfabetet. Bowser är sista bossen. Förgör honom genom att hoppa över och befria Svampskallen.Rasmus Lindgren fick en knäpp i huvudet och tappade minnet av ett halvår av sitt liv. Ormar och ljus och färger som strålade som öppnan handflator genom väggarna och han trodde att akutavdelningen var en dokusåpa. Gör vi inte alltid det Rasmus. Bara att vi inte säger det högt.
Tänk dig minnet som de små kompakta handdukspaketen på Butterick. Man öppnar omslaget och häller på vatten och så växer det. Strax under huden ligger små paket. Tillsätt regniga dagar så minns du.
Gårdagen på Sticky Fingers. Dagen innan i Jönköping. Ren kärlek och energi. Jag får aldrig nog av dom oväntade körerna och kompisar som vänder sig om och sjunger högt rakt in i varandras ögon. Som om det snart skulle vara slut och att det vore bäst att passa på.
Backarna runt Masthugget bygger stenhårda rumpor. Söndagar är en livsstil. Pizzaturkarna på Minimac har ingen kalender, det känns i stortån när det kommer bli rusning. Hayao Miyasaki har sin studio strax utanför Tokyo och gör nudlar till sina tecknare när det blir för mycket övertid. Sen försöker han förklara hur det ser ut när en orm faller från ett träd. De yngsta teckerna ser ut som frågetecken. Hitta en fallande orm i din barndom i Tokyo med höghus och övergånsställenas platta utropstecken.
Vilken del av min panna rymmer sistalåtarna. Publikens blickar. Ren och skär energi att ladda sina batterier med. Jag har inte ens märkt att det är höst. Det finns en skarv i den ironiska generationen. Vi kom på att det är någonstans runt 81 och 82. Där börjar det spricka. Mario hittar blomman. Miyasaki får gehör. Elden slukar elden och hur hela skiten springer ännu en söndag. Imorgon.
+++++++++++++++++++++++++++++
Se: Det levande slottet av Hayao Miyasaki - Ett mästerverk i samma stil som Spirited Away fast nästan snäppet vassare och galnare. Japansk dramaturgi gör att jag får hopp om att den sista unika tanken inte är planerad utan bor latent i oss som Dampgenen i alla foster.
Se om: Förra veckans avsnitt av Kobra - Michel Gondry. Vilken tjuv. Han tog alla mina tankar och satte bilder till dom den jäveln.
Läs: Dr Glas av Hjalmar Söderberg - Bärbärisbär på en ö i den östra sidans skärgård är en detalj värd att nämnas om och om igen plus att det kan vara en av litteraturhistoriens vackraste och stördaste kärlekshistorier.
Ät: Saltade pistagenötter och Skalmanpizzan på Minimac
Besök: www.tees.se
Mike Tyson blir lyxhora (and im wearing the same old shoes)
Någon skickade ett tomt kuvert till mig med ordet "tid" på en kylskåpspoesimagnet. Jag tror jag blir dissad. Att jag har sagt att jag inte har tid. Att jag får tid. Det har aldrig varit så enkelt.Jag pendlar mellan lycka och lycka just nu. Jag är fullt medveten om alla jag inte hinner med och allt jag inte hinner göra. Men just nu rymmer jag så jävla många fantastiska moments att jag känner att jag håller på att gå upp i sömmarna:
Stina som vi ringde upp i programmet och slumpmässigt gav en låda med presenter. Audrey la ett fantastiskt soundtrack ackompanjerat av ett gäng makalöst fina tjejer som vägrade lämna studion eftersom de tyckte det var så mysigt.
Frukosten imorse med min morbror. Att fatta att han rymmer nästan identiska tankar som jag. Det vansinniga och roliga samtalet igår med min syster och det faktum att hon ska åka till Sydafrika och informera unga kvinnor om preventivmedel och hjälpa till. Alla mail och alla brev jag får av folk som diggar det man gör och som är rent bränsle (tänk om Bush visste, han hade invaderat varenda en för att utnyttja resurserna)
De tretusen personerna som var på världskulturmuseet förra fredagen. Kvinnan som stickade en halsduk på spårvagnen som berättade för mig om kollektivet stacken. Hon gick med på mitt förslag att ha en casting för den ofärdiga halsduken så att den inte hamnade i händerna på vemsomhelst. Alla på mitt jobb och min redaktion som är såna dampbarn med för stora hjärtan att rymma i så små kroppar. Det känns som att jag håller ett tacktal för min begravning men det är snarare tvärtom. Det var längesen jag kände att jag levde så jävla mycket som nu.
++++++
Kom till: Kulturbaren/ Folkets Hus i Trollhättan imorgon. Novemberfilmsfestivalen och Navid Modiri & Gudarna spelar vid 21.00. Åttio kronor i inträde.
Lyssna på : Audrey - www.audrey.se
Läs: Banksyboken. Jag börjar nästan lipa av överdosen av inspiration plus hittar min tatuering som jag ska ha.
Ät: Friskt och blandat. Okej Gott och blandat funkar. Men den nya är king!
Vilket jävla pluskonto?
Räkna dina guilty pleasures på ena handens fingrar och spola tillbaka din barndom via en fiskelina. Att äta en glass är inte att "unna sig" en glass miffo, det är bara en jävla glass. Mjölk, socker och en hel bataljon med kemikalier som vill vaggas till sömns i din mage.
De säger att jag skriver som en frireligiös poet, tihifnizz motherfucker, vi tillhör den oironiska generationen som kom strax efter din. Så gå ner dina fyrtio kilo, raka ditt blonda bitterskägg och skit ner dig, jag har inga intentioner att tala runt lyktstolpen, jag välter den i ansiktet på dig så blir du U-P-P-L-Y-S-T. Jag såg fem dokumentärer paralellt i torsdags som alla handlade om att det går åt helvete. Fredagen på Världskulturmuseet var ett bevis på att det inte gör det. Tack alla galna människor utan spärrar och ironi för att ni sjöng sönder våra hjärtan.
Igår sprang jag runt på ett gammalt industriområde med Niclas för att hitta vinklar till bilder för Cobra Charlie. Povel och jag spelade in massa nya låtar i Stockholm förra helgen och det känns som att projektet börjar lossna ordentligt nu. Skatarna utanför det gamla slakthuset där vi fotade måste trott att det handlade om någon slags bisarr bögporr där jag stod med min pikethjälm och megafon. Vad gör man inte för konsten?
+++++++++++++++++++++++++++
Se: Running Scared - Bisarr Tarantinorekomenderad action som är bra rakt igenom förutom slutet som bara flippar totalt. Den obehagliga ungen från Birth är med plus att hon som är det utsökta blonda läkaren från Lost är med och spelar pederast. Dessutom är det en scen som utspelar sig i en hockeyhall som är rå jävla action utan dess like. Helt vansinnigt. Jaja. Se den på bakfyllan med en pizza i knäet så funkar det.
Lyssna på: Petter - Mitt sjätte sinne. En skiva som fortfarande håller. Alla gästinhopp från Ken och Pewee är fantastiska. Även Teo Hellberg är grym och punkig på sitt sätt.
Läs: Svenska dagbladet på nätet. www.svd.se Det går inte en dag utan att man hittar sköna notiser om människor som beter sig som hjältar, vansinneshändelser och små små klipp från öden som de större tidningarna skiter i eftersom de ägnat alla sina mikroskop åt eländet.
Köp: En megafon.
Futuresex/Lovesounds/Kaffesugen/Godsömn
Tack Stockholm för dina varma fingeravtryck och den galna dansande publiken som fick alla A&R:s att vicka på höfterna trots att de var för coola för det.Tack Magdalena eller om det var Hanna Graaf för att vi fick hänga några sekunder med hunden Lotta. Tack Johhnossi för världens grymmaste spelning och tack Detektivbyrån för att Cobra Charlie har fått göra en remix på E-18, det var tamejfan det läskigaste vi har gjort, det låter som en blandning av Ika i rutan och pestsmittade gosskörer. Och sist men inte minst tack världens härligaste par, Povel och Hanna för att ni stod ut med en morgontrött iranier på madrassen i flera dygn i sträck. Nu kommer eftertexterna snart men jag har några sekunder på mig.
Jag vet att jag borde sluta lägga ut bilder på Claire och att jag har sett sista avsnittet av Six feet och bölat som en nörd som tvingas spela 2:a player på Super Mario och att jag har fått två första säsongerna av The Wire av Rikard men jag var bara tvungen för den är så jävla vacker. Har sovit tolv timmar inatt och är glad att jag inte sneddade genom Nordstan idag för att råka ramla in i horden av gnuer som stod utanför H&M, stackars hemlösa måste känt sig som Simba i klyftan strax innan Mofasa dör. Glädjande besked och optimism är the new black. Man behöver inte göra kragtag när man har så duktiga och talangfulla och jag måste få säga lyckliga människor i sin omgivning. Det är bara att suga åt sig energin och göra som med polaroidfotot i Outkastvideon: Shake it.
++++++++++++++++
Vi ses på: Världskulturmuseet imorgon 10 November i Göteborg. Navid Modiri & Gudarna spelar 20.40 och kör ett helt set. Sen spelar en massa sköna band, det samlas in pengar till goda ändamål. Dans och Dj:s hela natten. Vi hänger ut och har det gött. Fri entré och ingen åldersgräns. Stället rymmer 2000 pers så dra med din morsa också.
Lyssna och dansa till: Justin Timberlakes nya skiva. Jag tänker mig Timbaland, inte som en producent, utan som en svart leendes Gud bakom ett moln av djungelbeats och turntables och frickichickisamplingar. Fy fan vad skivan är underbar.
Ät: Ben & Jerry-glassen med Cookie Dough på 7-eleven. Det finns inget bättre guilty pleasure. Gå upp sent på natten och ta din bike ner kompis. Det är så jävla värt det.
Lotta, jag är väldigt besviken på dig
Bland det sista jag hörde innan jag somnade var Hanna Graafs röst som ropade tillbaka den sjukligt gulliga hunden som såg ut som en bäbis i ansiktet: "Lotta, jag är väldigt besviken på dig". Lotta lommade tillbaka till henne och vi gick upp på 44:an någonstans runt St: Erics Plan och staden är Stockholm och Rikard sitter med skumma typer i nån taxi och Johnossi var grymmast igår. Det bästa var nästan Povels blick när jag drog med Ossi till bordet och snackade Nirvana. De utbytte idolkort och hyllade Dave Grohl.Idag blir lite som igår, in i studion, sampla Ika i rutan, snusa, dricka snabbkaffe och ha jävligt roligt. Detta är terapi och slask i en och samma stad.
Lyssna på: Johnossi
Kom på: Navid Modiri & Gudarna spelar med två andra band på Alcazar (Nalen) tisdagen 7 November. Gratis inträde. 18-årsgräns (13 med målsman). 18.30 öppnar kassan. Navid och gudarna går på scen 21.30.
Ät: Cashewnötter